Bilder & så
Postat:2010-10-01 Klockan:01:34:55

Älskar skorna! Nyskorna!

Eurosko

Kristallen, en gammal favorit får nytt liv i barnrummet!


Frukostdags


Vissa äter med inlevelse
hungrigt, intensivt & ljudligt (haklapp?)


Labantofflorna i skinn! Ett fynd från bytartdagarna.


Wille kikar efter sopbilen.


Har haft en härlig dag med solsken. Tvättade barnvagnen igår och idag tog jag fram nål och tråd & sydde lite på den (där det hade slitits så det hade blitt hål). Nu är den hel & ren igen. Kanske slipper jag höra "C´s" tjat om att man ska ta hand om sina saker. Visst är det väl så! Och ja, jag är slarvig. Han hade gärna fått ta hand om allting sånt, fix & trix. Men som den trogna medmänniskan som han är, så vill han liksom hjälpa till. Jag kanske blir mer ordningsam & ekonomisk på kuppen. Jag blir nog en hel del, vi växer & utvecklas. Jag, han & tillsammans.

Men ibland känns allt så rörigt, i kaos. Det är så många små saker som jag vill få att gå ihop. Men i det stora hela vad har det egentligen för betydelse. Det är inte alltid så lätt att sortera & rensa. Vad är viktig, vad vill jag bli, hur vill jag leva och alla dessa varför som kanske leder till nått bra till slut. *skratt*

När jag ammar blir jag så tokigt virrig & att ha 2 barn, tankarna landar på dem. En del pratar om att man liksom lever i en bubbla.
När bebisen precis är nyfödd, då är bubblan väldigt liten. Min bubbla är lite större, men jag är fortfarande i en bubbla. Saker runtomkring är inte alls så viktiga. Barnen är prio. De upptar en enorm space.
En del blir arga för att man inte bryr sig tillräckligt om vad som händer i världen. Det är nästan som att jag glömmer bort att världen existerar i den sköna bubbla som jag myser runt i. Visst upptar en del samhällsnyttiga  saker mitt intresse fortfarande, men nu under Oscars första år, då har jag liksom tagit föräldraledigt från det mesta.
Men jag kommer ihåg hur det var, där i mellan barnen, då jag mellanlandade i arbetslivet. Då kom jag snabbt tillbaka i livet, i samhället, ut från bubblan. Och jag kommer ihåg hur jag sörjde, hur kunde tiden ha gått så snabbt? Aldrig hade väl ett år gått så fort.

Lev i nuet & njut av livet!


Lisa lindahl

Åhh,vilka härliga bilder på barnen, Oscar har ju ändrat sig väldigt, kände knappt igen honom.


Lisa lindahl

Glömde o säga att stövlarna är väldigt fina tycker jag.



KOMMENTERA DETTA INLÄGG:

« NAMN Spara info?

« E-POST (publiceras ej)

« URL

Kommentar: